Om arbete

Om arbete
Idag har jag ätit lunch, igen. Det hör inte till ovanligheterna. Jag gör det i stort sett varje dag. Det ovanliga var att jag åt den tillsammans med ett antal socialdemokrater i Jönköping. Jag är själv en numer eftersom jag "kommit ut" på gamla dagar och blivit broderskapare.Mötet hade ett syfte. Det handlade om arbetslöshet. Inget ovanligt ämne i dessa sista dagar, men inte desto mindre. Metalls ombudsman redogjorde för situationen för arbetare anslutna till metall eller åtminstone arbetande i branscher nära metall. Det är ju dessutom så att det är många som inte längre är med i facket. Det blev ju lite dyrt där ett tag, om man säger. I alla fall. I Jönköping finns det idag ca 1300 varslade metallare, några hundra som arbetat på kontrakt och så ett antal som inte varit anslutna till facket. Inalles inom metalls område ca 1800 st. Siffran närmar sig 20 % av de anställda relaterade till metall.
Arbetslöshet är en sak, människorna som drabbas är en annan. Så är det väl som med mycket annat; det är när det kommer nära man börjar reagera. Då väcks funderingarna om "hur kommer det att gå", "hur ser det ut ekonomiskt", "visst är det för bedrövligt". Så är det. Men, jag har låtit utvecklingen trava på utan att protestera mot den. Till en del har jag nog anat vart det är på väg, men ändå.
Vi behöver ut, om inte så upplysa om hur det ser ut idag och vilka konsekvenser det får.
Tack och God natt!